2023-05-09
Riksförbundet HjärtLung släpper nu Flimmerrapporten 2023, som sätter ljuset på folksjukdomen förmaksflimmer – en av de vanligaste riskfaktorerna bakom stroke. Idag lever uppskattningsvis 127 000 personer med förmaksflimmer i Sverige utan att veta om det. Det finns dock effektiva, förebyggande insatser och metoder att tillgå och om förmaksflimmer upptäcks i tid är det möjligt att sätta in behandling.
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat och även om sjukdomen i sig inte är livshotande leder obehandlat förmaksflimmer till en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke.Förmaksflimmer blir allt vanligare, och antalet drabbade förväntas mer än dubblas under de kommande fyrtio åren – en av tre över 55 år beräknas att drabbas under sin livstid.
– Att upptäcka förmaksflimmer tidigt och att minska mörkertalet är nyckeln till både bra förutsättningar för individen och till att vi som samhälle ska kunna behandla förmaksflimmer kostnadseffektivt. För att lyckas krävs en välstrukturerad och nära vård som är lätt tillgänglig. En vård som systematiskt arbetar och satsar på att hitta förmaksflimmer så tidigt som möjligt, säger Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
I Värmland infördes 2019 ett nytt arbetssätt för att hitta dolda fall av förmaksflimmer där patienter lånar med sig ett handhållet tum-EKG hem, för att övervaka hjärtat på distans under två veckor. Mätningen skickas direkt till avdelningen för klinisk fysiologi där regionens pågående utredningar tolkas. Om ett förmaksflimmer upptäcks meddelas vårdcentralen och läkaren kan bedöma hur patienten ska behandlas. Insatsen i Region Värmland har lett till en ökning av antalet utredda och upptäckta fall av förmaksflimmer.
Ungefär 399 000 av de 526 000 personer som estimeras leva med förmaksflimmer i Sverige idag, har fått diagnos, övriga är fortfarande oupptäckta. Obehandlat ger förmaksflimmer upp till fem gånger högre risk att drabbas av stroke.
En medlemsundersökning från Riksförbundet HjärtLung visar att 43 procent får vänta mer än ett år från första symtom av förmaksflimmer till diagnos och en på tio får vänta mer än fem år innan diagnos fastställs.
– Att en fjärdedel inte känner till sitt förmaksflimmer är mycket olyckligt, så kan vi inte ha det. Förmaksflimmer är en varningssignal värd att ta på allvar för både patient och beslutsfattare och vården behöver vara proaktiv med att kolla hjärtrytmen hos personer som är 65 år och äldre, säger Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.
En enkel, men effektiv insats för att upptäcka fler personer med förmaksflimmer i tid är att passa på att undersöka hjärtrytmen i samband med andra vårdbesök. Nya studier ger också hopp om att sjukvården med bättre precision framöver kommer kunna hitta personer som löper ökad risk för att drabbas. Även ett nationellt screeningprogram för förmaksflimmer har diskuterats frekvent under de senaste åren.
Riktade hälsosamtal är en annan insats som främjar tidigare upptäckt. Ungefär hälften av Sveriges regioner erbjuder hälsosamtal idag, och flera planerar att implementera det framgent. Vilka som kallas varierar, men oavsett målgrupp bör hälsosamtalen inkludera pulskontroll, information om vanliga symtom samt en möjlighet att låna hem en EKG-mätare.
Att minska mörkertalet för förmaksflimmer skulle leda till mer effektiv behandling och både ge individen bättre förutsättningar såväl som spara samhället stora kostnader.
Flimmerrapporten 2023 är ett samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung, Pfizer och Bristol Myers Squibb.
Relaterade artiklar
Värdet av Läkemedel
För många av oss har coronapandemin varit den enskilt största krisen vi genomlevt
Innovation & Samarbete
EU-kommissionen och även regeringen har identifierat behovet av ny ekonomisk modell för innovativa antibiotika. På Pfizer kan vi bara understryka b
Värdet av Läkemedel
Pfizer bidrar med hundra miljoner amerikanska dollar till nystartade AMR Action Fund för att möta det stora globala beho