Globalt sett ökar behoven av läkemedel och vacciner i takt med att fler får tillgång till vård. Trots att Pfizer har en av branschens mest sofistikerade leveranskedjor händer det att vi får störningar i läkemedelsförsörjningen. Som orsaker kan nämnas störningar i globala leveranskedjor, pågående konflikter såsom kriget i Ukraina samt kvarvarande effekter av pandemin. 2023 stod Pfizer för i genomsnitt två procent av restnoterade läkemedlen som rapporterades till Läkemedelsverket.

– Att ett läkemedel tillfälligt tar slut behöver inte vara allvarligt om det finns andra förpackningar, styrkor eller alternativa likvärdiga mediciner. Trots att vi ibland behöver anmäla ett läkemedel som restnoterat är vi stolta över att siffran är relativt låg med tanke på hur stora vi är globalt. Det ska även nämnas att majoriteten av dem var icke-medicinskt kritiska, säger Steven Mahe, Demand Manager på Pfizer.

Många brister är kortvariga men om det drar ut på tiden kan det orsaka bekymmer för såväl patienter som för hälso- och sjukvården. Med drygt 300 underleverantörer i 42 länder och omkring 320 registrerade läkemedel i Sverige, är Pfizers främsta utmaningar att balansera efterfrågan på marknaden och undvika överskottslager. Allt för att undgå risker som att behöva kassera läkemedel, vilket i sin tur kan ge allvarliga konsekvenser för miljön.

– Ett exempel från förra året var det drastiskt höga intresset för TBE-vaccin. Även om vi alltid har marginaler i produktionen täcker den inte en sådan extremt ökad efterfrågan. För att sätta det i ett sammanhang produceras Pfizers TBE-vaccin på två platser i Europa och vi förser hela världen med vaccin. Det tar 27 månader att producera vaccin, från råmaterial till färdig produkt, vilket innebär att vi lägger prognoser för hur mycket vaccin vi behöver i Sverige långt i förväg, berättar Steven Mahe.

För att säkerställa en god läkemedelsförsörjning har Pfizer infört åtgärder som extra skift för att öka produktionen. Produktportföljen uppdateras också kontinuerligt med fokus på de mest efterfrågade produkterna där vårdbehovet beräknas vara som störst i framtiden.

– En positiv konsekvens av de senaste årens svårigheter kopplat till läkemedelsförsörjning är att vi nu mer kraftfullt använder vår styrka och storlek som globalt bolag bättre. Utvecklingen av vårt covid-vaccin gav oss till exempel värdefull erfarenhet och visade på förmåga att agera, säger Steven Mahe.

Internt sett har samarbeten blivit starkare, särskilt mellan avdelningen för läkemedelsförsörjning och den medicinska avdelningen. Även externa samarbeten med myndigheter, framför allt Läkemedelsverket, har stärkts genom att information delas proaktivt och transparent.

– Entreprenörskulturen inom Pfizer, där alla bidrar innovativt och med lösningar, underlättar hanteringen av situationer som vid läkemedelsbrist. Under 2023 påbörjade vi till exempel ett arbete med beredskapsplaner med målet att försörja marknaden i upp till tre månader inom vissa sjukdomsområden. Det blir spännande att följa.

Pfizer klättrade på två år, från 2021 till 2023, från plats 22 till 6 på listan över leveranssäkerhet hos stora företag i världen i alla branscher.

Våra senaste artiklar