2021-09-07

”Vi vill ha tvingande vårdprogram och tvingande riktlinjer för cancervård. Är vårdprogram tvingande måste alla regioner agera, från utredning till rehabilitering. Vi tror att det är det enda sättet att få en jämlik vård”. Det säger Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.

Nätverket mot cancer är en paraplyorganisation för cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer. Margareta Haag berättar att deras viktigaste prioriteringar är en vård med nationell styrning och stärkta patienträttigheter.

 - Vi jobbar för att få en patienträttighetslag. Det finns inte idag, trots att vi gav förslag på det redan 2009. Utöver det anser vi också att man måste prioritera prevention och uppmärksamma hälsosamma levnadsvanor för att få ner cancerrisker. Vi behöver både primär och sekundär prevention, från födsel till palliation. Vi behöver också fokusera mer på riskbedömningar, tidig upptäckt och rehabilitering, eftersom det har fallit lite i skymundan.
 

Tvingande vårdprogram

Margareta Haag berättar att den viktigaste frågan ur ett patientperspektiv är tillgång till en jämlik cancervård. En fråga som hon menar är så stor att den övergriper och inkluderar allt annat. Ett stort hinder är dock vårdprogram och riktlinjer som inte följs, ofta på grund av primärvårdens okunskap om cancer eller långa köer.

- Vi vill ha tvingande vårdprogram och tvingande riktlinjer för cancervård. Är vårdprogram tvingande måste alla regioner agera, från utredning till rehabilitering. Vi tror att det är det enda sättet att få en jämlik vård. Men det krävs en lagändring för genomförandet. Stefan Löfven sade i sitt installationstal 2014 att han skulle införa tvingande nationella riktlinjer men det skedde aldrig. Vi vill fortfarande att hans löfte ska infrias.

- Ingen ska behöva stå i kö för att få cancervård, alla måste få tillgång. Det är ofta kö till både doktorn och MR, eller brist på telefontider. Det har blivit allt sämre och det beror på att det saknas både onkologer, hematologer, patologer, assistenter och medicinsk personal eller kompetens överlag. Vi behöver även cancercertifiera våra vårdcentraler. Många vårdcentraler säger att de bara får patienter med cancer vart fjärde år. För de vet ju inte att patienterna kommer tillbaka fyra gånger och har har ont i magen, hamnar på akuten och får cancerdiagnosen där istället.
 

Mer fokus på cancerrehabilitering

Rehabilitering är ett annat viktigt område, som Margareta Haag anser är otroligt lågprioriterat i dagsläget.

- Det finns ett vårdprogram för cancerrehabilitering som fastställdes 2017. I programmet står det att både patienten och närstående ska få ett erbjudande om rehabilitering, från diagnos och framåt. Men rehabilitering är ingen eftertraktad kunskap och många av regionerna har inte tittat på vårdprogrammet ens. Oftast är det andra professioner än specialistläkare som är involverade i rehabiliteringen, som arbets- och fysioterapeuter, kuratorer, sjuksköterskor och dietister.

När det gäller just närstående menar hon att det är otroligt viktigt att även de får det stöd de har rätt till. Inte minst ur en hälsoekonomisk synvinkel, eftersom det finns flertalet studier som uppmärksammat att närstående ofta blir allvarligt sjuka efter en tid, på grund av all påfrestning.

Margareta Haag understryker vikten av att utgå från patientens behov och inte från vården som organisation. Patienten i fokus och som medskapare i vården ska alltid gå först.

- En stor brist i patientperspektivet är att vården ofta fokuserar på cellen istället för människan. Ser cellen bra ut så är det tack och adjö, trots att personen kanske är multisjuk i övrigt med kronisk sjukdom. Där behöver vi någon form av helhetsperspektiv. Patienter är vi egentligen bara när vi går till doktorn, resten av tiden är vi människor. Så vi får inte bara vara celler. Vi måste vara mer.