Antibiotikaresistens är en allvarlig global hälsoutmaning. Enligt Folkhälsomyndigheten beräknas minst 25 000 människor dö varje år inom EU till följd av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Om inte dagens utveckling bromsas kommer fler människor att dö i infektioner orsakade av resistenta mikroorganismer år 2050 än vad som dör i cancer idag globalt. Dessa infektioner orsakar förutom individuellt lidande även årligen ökade sjukvårdskostnader och produktivitetsbortfall på minst 1,5 miljarder euro inom EU.
Sjukvården är beroende av effektiva antibiotika, bland annat i samband med cancerbehandlingar, transplantationer och operationer, eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Redan idag finns det infektioner som antibiotika inte fungerar mot.
Antibiotikaresistens är ett uttryck för när bakterier utvecklat motståndskraft mot ett antibiotikum eller flera sorters antibiotika. Det uppstår genom att bakterierna utsatts för överdriven antibiotikaanvändning, och därmed blivit resistenta. Antibiotikaresistens ingår i ett större begrepp, antimikrobiell resistens (AMR), som förutom bakterier även innefattar parasiter, virus och svamp.1
Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. I vår globala värld sprids resistenta bakterier snabbt både med människor som reser, inom sjukvården, djurhållning och med mat som transporteras mellan länder. Därför måste vi göra allt vi kan för att minska risken för att stå utan effektiv antibiotika mot allvarliga infektionssjukdomar.
Internationellt sett har Sverige en låg antibiotikaanvändning och ett fördelaktigt läge jämfört med övriga Europa vad gäller resistenta bakterier, t.ex. MRSA. Viktiga bidragande orsaker till det är bland annat en reglerad försäljning av antibiotika och god övervakning. Det finns behandlingsrekommendationer som ger stöd till läkare att använda antibiotika på rätt sätt och vi har en extremt låg användning av antibiotika inom djurhållningen.
Sverige var också tidigt ute med att bedriva ett strategiskt arbete mot antibiotikaresistens genom nätverket Strama (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens). Folkhälsomyndigheten arbetar tillsammans med andra aktörer för en minskad antibiotikaresistens. Centrala aktiviteter är bland annat att ta fram behandlingsrekommendationer, kunskapsunderlag, genomföra studier, bedriva omvärldsbevakning och utbildningar samt att informera och debattera.
I februari 2020 presenterade regeringen också en uppdaterad strategi för arbetet mot antibiotikaresistens där EU-kommissionens åtgärdsplan One Health, en helhetsstrategi för friskare människor, djur, natur och klimat är utgångspunkten.
Antibiotikaresistens
Även om Sverige har ett fördelaktigt läge idag är prognosen att resistenta bakterieinfektioner kommer att öka kraftigt. Vi kan inte känna oss nöjda - det finns fortfarande mycket vi kan göra.
– Vi kan inte stoppa utvecklingen av antibiotikaresistens, det är en naturlig process att bakterier förändras och anpassar sig till det som påverkar dem. Men vi måste få den processen att gå så långsamt som möjligt, så att våra läkemedel förblir verksamma så länge som möjligt, säger Arash Rahimi, medicinsk rådgivare, infektion, på Pfizer Sverige.
Arash menar att vi alla kan bidra genom att hålla infektionstrycket nere. Det handlar om enkla saker som god handhygien, att inte gå till jobbet och smitta andra när vi är sjuka och inte minst om att vaccinera oss för att förebygga infektioner som kan kräva behandling med antibiotika.
– För att motarbeta antibiotikaresistensen måste alla parter, allmänheten, sjukvården, myndigheterna och industrin, dra sitt strå till stacken. Det görs redan många bra saker, bland annat inom Strama och av Folkhälsomyndigheten, men vi får inte slå oss till ro. Inte minst är det viktigt att skapa en ökad medvetenhet om den här problematiken hos allmänheten och hos våra beslutsfattare, säger Arash Rahimi.
Preventiva insatser som vaccination blir allt viktigare i kampen mot antibiotikaresistens. Allt fler vaccin introduceras, samtidigt minskar antalet nya antibiotika. De senaste 20 åren har endast fyra antibiotika godkänts samtidigt som 19 vacciner har introducerats.
För drygt fyra år sedan föreslog Folkhälsomyndigheten till regeringen att vaccin mot bland annat influensa och pneumokocker ska ingå i ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper. Men sedan dess har förslaget blivit liggande på regeringens bord i väntan på beslut.
Tyvärr är inte medvetandenivån så hög när det gäller värdet av att vaccinera sig som vuxen, till exempel mot pneumokockinfektioner. Dessa kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och lunginflammation.
– Sverige har kanske världens bästa barnvaccinationsprogram, men vi har inget vuxenprogram, påpekar Arash Rahimi. Det finns rekommendationer om vuxenvaccinering, men ingen statlig finansiering. Det har lett till en ojämlik situation där vuxenvaccination har olika pris i olika regioner och landsting.
Läkemedelsindustrins har en viktig roll i arbetet mot antibiotikaresistens. Tyvärr är det ganska få läkemedelsföretag som satsar på det här området, men Pfizer är ett undantag. Vi har en lång och framgångsrik tradition av forskning om infektionssjukdomar och vacciner och har spelat en viktig roll för att näst intill utrota dödliga sjukdomar som smittkoppor och polio. Den traditionen fortsätter också idag.
– Pfizer investerar stora resurser i att utveckla nya vacciner och nya behandlingar mot bakterieinfektioner. Det sistnämnda är inte minst viktigt, i takt med att gamla antibiotika slutar fungerar måste vi få fram nya som är effektiva, säger Arash Rahimi.
Läs mer om antibiotikaresistens hos WHO
Fokusområden
Senaste nyheterna inom våra fokusområden
1. https://www.who.int/health-topics/antimicrobial-resistance 200602