Med coronapandemin har vikten av vacciner hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Vaccination är ett effektivt sätt att förebygga infektion och är en vinst för både den enskilda individen, samhället i stort och vården.
Mycket är bra i Sverige när det gäller vacciner. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt och där har vi en av de högsta täckningsgraderna i världen. Men det finns stor potential att förbättra vaccinationstäckningen för andra grupper. För influensavaccin har täckningsgraden ökat under pandemin men fortfarande är det flera regioner i Sverige som inte når upp till WHO:s mål om 75% vaccinerade mot influensa. Täckningsgraden för pneumokockvaccin bland riskgrupper är troligen tydligt lägre då det saknas robusta data för denna typ av vaccin.
Vacciner är ett av de största framstegen för folkhälsan genom alla tider och har gjort att många allvarliga och livshotande sjukdomar kan kontrolleras. Med de många hälsofördelar de innebär för både individ och samhälle bör de vara en hörnsten i ett preventivt hälsoarbete för alla åldrar, från spädbarn till äldre.
Frågor om prevention blir extra relevanta under pandemin. Vi behöver säkra en fortsatt hög täckningsgrad i det nationella barnvaccinationsprogrammet, och vi behöver skydda äldre och riskgrupper mot influensa och lunginflammation. Folkhälsomyndigheten har nu beslutat om vaccinationsprogram mot pneumokocker för riskgrupper som startade 1 december 2022, ett första viktigt steg mot ett vaccinationsprogram också för vuxna genom hela livet.
Pandemin har också gjort att behovet att hantera utmaningarna med antibiotikaresistens aktualiserats och blivit mer tydligt och begripligt. Genom att vaccinera kan sjukdom förebyggas och på så sätt minska antibiotikaanvändningen och därmed motverka resistensutvecklingen.
Utöver den nytta vacciner innebär för individen och samhället finns det stora fördelar även för vården. Vaccinationer har minskat trycket på sjukvårdens personal och ekonomiska resurser. En hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser till andra områden inom vården.
Referenser
1. Sidan 26. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/influensa-veckorapporter/arkiv-for-influensa-veckorapporter/sasongsrapport-for-influensa/
2. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/nationella-vaccinationsprogram/program-for-riskgrupper/
Efter rent vatten, rankar WHO vaccin som den viktigaste åtgärden för att förebygga god hälsa och rädda liv. Här berättar Andreas Palmborg, medicinsk ansvarig för vacciner, om vaccinets historia, vaccination i Sverige, förtroende för vaccin, godkännandeprocessen för vaccin och en utblick mot framtiden.
Att utveckla ett vaccin kräver många steg. Det kan normalt ta upp till 15 år från laboratoriestudier till godkännande och bred användning. Här går vi igenom de olika stegen.
Covid-19
Hur kunde man ta fram vaccin mot covid-19 på så kort tid?
Forskning och utveckling av vacciner har alltid varit en utmanande och tidskrävande process. Normalt kan det ta över ett decennium från labbet till godkännande och bred användning i befolkningen. Men på grund av den akuta krisen fanns inte den tiden och därför arbetade Pfizer och vår samarbetspartner, tyska bioteknikföretaget BioNTech, snabbare än någonsin tidigare för att utveckla ett vaccin mot covid-19, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet i något steg.
Vision Vaccin
Pandemin har visat vilken viktig roll vacciner spelar för folkhälsan. När vi nu blickar framåt behöver vi använda lärdomarna från pandemin för att förbereda oss för kommande pandemier och andra hälsoutmaningar.
Med Vision Vaccin vill Pfizer inleda en diskussion om behovet av en ny samlad vacciantionsstrategi. I dokumentet presenterar vi bland annat konkreta förslag kring vaccinationsprogram för äldre och andra riskgrupper, samt digitala lösningar.
Ladda ned rapporten Vision Vaccin
Fokusområden