1. Antibiotika är effektivt mot alla infektioner
Inte sant! Antibiotika fungerar bara mot patogener som är känsliga för dem, och patogener blir i allt större utsträckning resistenta mot vanliga läkemedel. Dessutom fungerar antibiotika bara mot bakterieinfektioner, de lindrar inte symtomen vid virusinfektioner.
2. AMR uppstår när kroppen blir resistent mot antibiotika
Detta är en vanlig missuppfattning. Det är faktiskt bakterierna själva som kan utveckla resistens mot standardbehandling, inte människokroppen. Dessa bakterier kan sedan spridas till andra personer och orsaka infektioner.
3. Det är bra att sluta ta antibiotika så snart man mår bättre, för att minimera risken för resistens
Tvärtom. Det är viktigt att följa instruktionerna från vårdgivaren och fortsätta ta hela antibiotikakuren så länge som den förskrivits.
4. Antibiotikaresistens är bara ett problem för personer som tar antibiotika ofta
Inte sant. Att noggrant följa instruktionerna för antibiotikaanvändning minskar visserligen risken, men vem som helst kan bli infekterad av multiresistenta bakterier. Bakterierna eller patogenerna förändras och kan hitta sätt att bli motståndskraftiga mot antibiotikan. Denna anpassningsprocess leder till antimikrobiell resistens.
5. Det finns inget att göra för att stoppa spridningen av AMR
Fel! Alla har en roll att spela i kampen mot AMR, allt från läkemedelsindustrin till politiker och allmänheten. Alla kan bidra genom att bara ta antibiotika när det verkligen behövs, hålla sig uppdaterad med vaccinationer, och alltid ta antibiotika exakt som den förskrivits.
6. I Sverige är AMR inte något stort problem, så vi behöver inte vara oroliga
Så är det inte. Globaliseringen har ökat spridningen av AMR, så det är ett problem oavsett var man bor.
7. Vaccinationer hjälper inte för att hindra spridningen av AMR
Inte sant! Experterna är eniga om att vaccinationer spelar en viktig roll i arsenalen för att bekämpa AMR. Vaccinationer ges för att förebygga sjukdomar som orsakas av bakterier eller virus. Ett exempel är vaccin mot pneumokocker, en bakterie som är den vanligaste orsaken till lunginflammation men som också kan orsaka infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning som kan vara livshotande. Virusinfektioner, som influensa och mässling, kan inte behandlas med antibiotika. Däremot kan de leda till följdsjukdomar som kan behöva behandlas med antibiotika. Genom vaccination minskar man risken att bli sjuk och därmed behovet av antibiotika.
8. Man kan ta antibiotika som förskrivits till någon annan
Det är inte sant. Varje patient får antibiotika förskrivet för en specifik infektion och därför kanske antibiotika förskriven för en person inte fungerar för en annan. Vården ska alltid kontaktas för att bedöma om en infektion kräver antibiotikabehandling.
Antibiotikaresistens
Vaccin
Fokusområde